SAMLING AV TEXTER 2016

Här är en samling av tidigare texter som jag har skrivit under 2016. Det var fler än vad jag trodde och kom ihåg! Tänkte att jag ville göra en liten summeringslista av alla texter jag skrivit under året. 2016 var ett hyffsat bra skriv-år ändå! Länk till alla inlägg finns, bara att klicka på rubrikerna.
 
"Hemtjänsten är vardagshjältar" Här har jag skrivit om (precis som rubriken lyder), att hemtjänsten och alla människor som jobbar inom det är vardagshjältar. Det gäller såklart vården i sig, men i detta fall fokus på hemtjänsten. Jag skriver om den nedvärderande synen på hemtjänstens arbete, att det faktiskt är skillnad på hur det värderas beroende på om du arbetar i hemtjänsten, än på ett äldreboende eller med personlig assistans. Jag skriver om hur människor, varje dag som kväll, inom hemtjänsten betalar med sin egen kropp i ett arbete som är så fysiskt och psykiskt tungt. 
 
"Tack för all hjälp, det är sådan tur att ni finns"  "Klockan är 07 och en ny arbetsdag gryr. "Tack för all hjälp, det är sådan tur att ni finns", säger den 90-åriga damen till oss två. Vi ler och tackar så innerligt. För någonstans där, i den sekunden, värmer det inombords att få höra att de människor vi finns till för är tacksamma över den hjälp vi utför."
 
Ett inlägg om löneorättvisorna inom vården. Om ensamstående småbarnsföräldrar som, trots de obekväma arbetstiderna, får vrida och vända på kronorna varje månad. Om vad hemtjänsten FAKTISKT gör varje dag! För att spräcka hål på alla fördomar och okunskap.
 
"#BackaKakan" Om att backa Kakan, efter Audi avslutade samarbetet med Kakan Hermansson. Jag skriver om att toleransen för kvinnor att göra fel och be om ursäkt, är som obefintlig i jämförelse med män. Män kan vara rasister, sexister och all möjlig vidrig skit på en och samma gång och behöver aldrig gång på gång be om ursäkt. Mäns karriärer sätts inte på spel.
 
"NSD & Norrbottens Kuriren reproducerar fettförakt" Reaktion på NSD och Norrbottens Kurirens kartläggning på vart det bor flest tjocka människor. Om det tröttsamma arguementet att tjocka kostar samhället pengar osv osv. Hur allvarligt och problematiskt det är att två av de största tidningarna i länet är med och reproducerar fettförakt. Och ändå stoltserar man med att lokal journalistik gör skillnad?
 
"Ännu en gång...."  Ännu en gång har människor tagit sig rätten att tysta ned socialt utsatta människor. Jag skriver om att socialt utsatta människor inte kan vara säkra på stadens gator och torg utan att behöva utstå hat, trakasserier, rasism. Att människor på flykt inte ens får utrymme att VARA, för att det minsann stör människorna i innerstaden.
"Nej, att sluta ge pengar är inte det bästa sättet" Svar på tal till skriverierna under sommaren, där S-politikern och ordförande i miljö- och byggnämnden i Luleå, uppmanade allmänheten att sluta ge pengar till utsatta människor, att det är det bästa sättet. Jag riktar kritik mot uttalandet då jag anser att sluta ge pengar är långt ifrån det bästa sättet. Vidare skriver jag även kring faktumet att ett sådant uttalande skapar manipulation hos människor att få de att tro att ge pengar är att förstöra, istället för att sträcka ut en hjälpande hand.
 
"För att claima att lokal journalistik gör skillnad krävs det först ansvar" Skriver om mitt gymnasiearbete där jag intervjuade kvinnor på olika positioner inom mediebranschen angående skillnader mellan kvinnor och män på redaktionerna, samt mina tankar kring NSD och Norrbottens Kurirens gemensamma slogan "Lokal journalistik som gör skillnad". För att claima att lokal journalistik gör skillnad krävs det först ansvar och tydliga reformer. Bakom den yttre fasaden, är det intressant och minst lika viktigt att fundera om den lokala journalistiken verkligen gör skillnad bakom stängda dörrar och i korridorerna i Mediehuset. Det som alla andra människor runtom i Norrbotten inte har kännedom om. 
Ett inlägg om mäns hat mot Zara Larsson. Om kränkta män som grinar, twittrar och mordhotar kvinnor. Om män som inte har förstått att vi måste prata om män som priviligerad grupp för att lösa problemet. 
 
Jag skriver om att det handlar om akut hjälp och då finns det inget utrymme i debatten om ett kösystem gällande bostäder. Om människors argument att det minsann får vara nog nu att nyanlända ska få förtur på bostäder. Jag skriver däremot att det får vara nog med människor som bara haft turen att bo här och som inte alls tar hänsyn till människor som är på flykt och är i behov av akut hjälp.
 
 
"Ett brev till mitt tidigare jag..." Ett brev jag har skrivit till mig själv som jag önskar skulle ha funnits för 10-12 år sedan. Jag skriver hur det är att växa upp med känslan av att inte tillhöra, att vara en slav under machokulturens piskningar. Att redan i så tidig ålder känna av att man hellre vill vara sig själv som människa än att rätta sig efter samhällets normer.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: